I februari -26 kommer min självbiografi:

MIN LYCKA I TIDEN, LIVET SOM JAG MINNS DET

Jag kommer gärna ut på föreningsmöten och berättar om och säljer boken. Det blir samtidigt en berättelse om organisering, folkbildning och nya möjligheter till utbildning och omskolning för ökad frihet och möten med världen.

Mitt liv sammanfaller med det socialdemokratiska byggandet av välfärdssamhället Sverige.

Boken startar 1948 med de första åren i i Haga, Göteborg, flytten till Kortedala när det byggdes klart i mitten av 50-talet.och min första lägenhet som förlovad i det nybyggda Bergsjön alldeles i slutet av 60-talet. Jag har funnit trygghet i förändring och bott och verkat på många platser , som Alingsås, Växjö, Kalmar, Mora, Östersund , Stockholm i olika omgångar , såväl söderförort som norrförort och Södermalm men längst period i Haninge .

Mellandag 2020

Mellandag….

Smakar på ordet….

det smakar lite sött,

lite kravlöst utmanande,

 helt ljuvligt!

En frukt- och nötmacka

till morgonkaffet

med tända juleljus

Hemmagympa

med Sofia på SVTplay

Den starka vinden från igår har avtagit

regnet har upphört

det inbjuder till en skogspromenad

men först ett kapitel i Franskakursen.

I går startade vaccineringen mot Covid 19,

 i Sverige och hela EU

Som frisk 70 + kanske det bli min tur i mars

 jag kalkylerar med det och börja söka

flygbiljett till Gambia

och kollar almanackan

när kan jag vara borta från

lokal-politiken på Tjörn

Den biståndsansökan vi jobbat med i flera år

har nu fått grönt ljus

Jag bara måste till Bansang 

så fort det går

I eftermiddag – möte på nätet

med Gunilla o Ingrid i Stockholm

inför avtalet med Forum Civ och

projektstart i Sverige och Gambia

 Mål- och riskanalys, aktivitetsplan,

Skisser på seminarier och cirkelmaterial

ligger utspridda över skrivbordet

I kylskåpet väntar en entrecote

och en bakpotatis

 på att bli en läcker kvällsmiddag

som ska serveras med chilenskt rödvin

Mellandag !

20-PRO-are åker till Gambia 17-31/1-2020

20 PRO-are har  lärt sig om Gambia   under en kursvecka på PRO-s folkhögskola  Gysinge  i höstas och fortsatte  i smågrupper  över nätet. Nu reser de med Rosalie till Gambia  17-31/1.Vi ska göra flera studiebesök och möta massa människor.  Kanske  kanske  leder det vidare i ett samarbete  med äldre i Gambia…… och hur som helst kommer  de  att  presentera en dokumentation  om vad de lärt sig om Gambia. ( som vi kan ha glädje av i kommande studiegrupper) Senare i vår  samlas vi en helg på Gysinge för att  summera och utvärdera. Vi kommer gärna ut på PRO-förenginar sedan och visar vår dokumentation och berättar om våra upplevelser!

GO(S) S-kvinnor samarbetar med PDOIS-women i Gambia

S-kvinnor GOS  (Göteborgsområdets s) har samlat ihop pengar  för en ledarutbildning  för  Kvinnorna i det politisk partiet PDOIS i Gambia .  Rosalie  fick med sig de insamlade medlen  till Gambia i november. Pengarna har lämnats över och just nu pågår planering för en en heldag för de 8  regionala nya interimsstyrelserna  den 25/1.-20.
Samma dag har  S-kvinnor GO(s)  sin årliga utbildningsdag i Kungälv och förhoppningsvis kan vi åstadkomma ett Skype-möte mellan de två utbildningarna !

Resan till Bansang och Wulli 22-24/11 2019

Friday 22/11 to Sunday24/11 Yusupha and I went upcountry. (fortsatt dagboksskrivande)

Yusupha had repaired his taxi to be fit for the hole journey.

We left Sunyang around six in the morning. Reaching the area of Foni we saw the first green flags (APRS the former president Jaya Jamme-supporters)

I said: still after all that is reviled of his cruelties?

But after a while I started to understand. The first checkpoint was heavily built and had Senegalese military standing there fully equipt with weapons. (Eqowas sponsored I guess) And at the junction to Kanilai Jammes former home and headquarter another military checkpoint. On the road to Basse about 300km I think we passed at least 25 checkpoints. Staffed with either Polis, military, or immigration officers. All asking questions and begging for small money for themselves.. skrev på engelska av bara farten …

Så visar regeringen att de inte tilltror befolkningen någonting och särskilt inte de som bor I Foni, eftersom manga av dem röstade på APRC. Ävren I ord har regeringsrepresentanter uttalat negative ord om stammen, Jolas, och området Foni .

Yttre fiender föser ju samman människorna till försvar.

Strax efter övertagandet var det en som blev skjuten där (jag tror han dog) av en ecowas millitär. Bara vår partiedare Halifa Sallah åkte dit och talade lugnande och enende till människorna där- ingen av regeringsrepresentanterna vågade . Halifa har också krävt deras rätt I en demokratiskt system.

Så länge inte presidenten/regeringen slutar anklaga en hel folkgrupp för vad fore presidenten åstadkom   kommer han hålla kvar Ecowas millitära styrkor här .

Detta är viktigt att skapa förutsättnignar för att kunna bryta !!!!

Vi stannade I JARRA SOMA och snackade en stund med vår käre vän Salif, som nu är stationerad där I sitt job hos Navec- det statliga elverket, och åt lite medhavd mat.

Nåväl vi anlände Bansang , kvarterade in hos Omar DEM= the PDOIS representative in Bansang and also the organiser helping SAELG´s cooperationg women organisation .

And met both his wives ,

Nice to stay overnight in a normal family compound and live their normal life. ( With a fan it was possible to sleep in the heat.

The local women group of PDOIS had called for an urgent meeting. One of the leaders came back after information from the Vice president Isatu Touray, that all women should register as NGOs and join her and the president, show up on the presidents country vide tour this week and join them because they have got 30 millions from EU and the president has added 12 million to distribute to women project in the country. And if they show up in large numbers on his tour and support him they could benefit from this money.

 

 

 

The PDOIS women rejected. And went out on the internet to say: They know that the president is trying to start a new political party so that he can win the next election and stay in power. But PDOIS women said we are not for sale like football-players.

Vi måste verkligen ligga på våra Eu-parlamentariker att inte acceptera att deras bistånd används för att köpa partipolitiska roster precis som den fore diktatorn och hans kvinnliga vicepresident gjorde   Hoppas vi får komma till Eu-kontoret här som jag mailat och bet tom för vår studieresa här I Januari !

 

På söndagsmorgonen möttes styrelsen I Sololo Tabokoto Kankilling Kafoo. Och vi diskuterade I 3 timmar. Jag ska skriv mer detaljerat om det på SAELGS medlemsgrupp på Facebook.. Men det blev ett jättebra möte och de förstår att de måste satsa tid och kraft för att få detta att fungera och det är de beredda att göra!

De hade inte tid för någon utbildnign den här gången för de är mitt uppe I risskörden och jordnötsskörd

Så jag kontaktade aldrig Annicks. Men väl där när jag förklarade hur hon kan utbilda dem I detta projekts förutsättningar och krav, efter att jag förklarat hur de måste delta I planering . budgetering , rapportering av bade aktiviteter och kostnader sa de att de skulle uppskatta om hon kunde komma- gärna en lördag mellan 3 och 6 och fortsätta söndagen mella 3 och 6 så hinner de sköta sina sysslor också. Jag får Kolla med Annicka vad so är möjligt.

När det gäller årstiderna så sa de att det är problem att ordna aktivteter under regnperioden ( kanske juli-sept , ibland har det varit tidigare ) annars går det alltid att få till. Jag sa att om de lär sig vad som ska administreras så kan vi lägga in ett arvode till dem som ska göra jobbet , kanske projektlednignen) I budgeten- annars får de leja ut jobbet. Omar intygade att en kvalificerad revisor inte är något problem att få tag på I Bansang.

Två kvinnor lovad också att ta fram och läsa konstitutionen för Kafoon och tala om för hela styrelsen vad de måste göra för att följa den bl.a. hålla ett årsmöte med val. De har inte haft det 20128, så de ska försöka fixa det innan årsskiftet.

Jag hade beställt en smartpfone hemma att ta med till Bansang , men den hann inte levereras förrän efter jag åkt till Gambia. Jag får ta med den I januari. HOPPAS KUNNA TA MED GYSINGEKURSEN TILL BANSAN FÖR ATT MÖTE SAELG I Gambia .

Vi disskuterade lite visioner också: På flygplatsen när jag kom stötte jag på en kille som varit på en konferens för ledare I NGOs fån Gambia (ordnad av UN) jag frågade om det var kvinnor bland deltagarna. No he said, you know this was leadres for differens NOGOs and I don’t know whay there is no women as leaders may be they do not want to. But we are working hard to mobilze the women  also he said. No you are not I said- if you have not even started to ask why teher are no women leaders you have not started working at all för any change. The women agreed . Omar told me that the small surrounding willages also have womengroups now who really want to cooperate! Maybe the long turm goal can be to establish a Women empowerment centre in Bansang organizing civic education for women helping all interested womengrupos to establish their own centers! Starting with Sololo Tabokoto kankilling Kafoo as a 1:st year project, and then expand? And work on economical empowernment and networking , information   specially and also have a concrete goal to expand the one women representation in the VDC to at least 2- and chose one to campaign for! To lern that model also. Jag tyckte vi kom långt och nu ligger det på oss att börjs producer ansökningshandlingar och kontinuerligt skicka till Omar för disskussion I Kafoon.

Härligt!

 

 

Från det mötet åkte vi vidare mot Bssse. Vi mötte många av Barrows dyra bilar , för han har byggt ett stor gård nära Basse och är ute åt det här hållet på sin turmné   ( kanske sat than I någon av konvojerna vi mötte.på måndag ska han åka färjan over till Wulli . Några grupper mötte vi som var ute för att via sin uppskattning för att kunna hoppaas på fördelar av något slag- kanske ett eu-projekt…..

 

Så bilfärjan over Gambiafloden och några kilometres till Sutokonding och inkartering hos Mbendin och Fatou.   Vilade lite åt benechine och sen kom styrelsen I Njacoy visaca kafoo, som vi försökte starta för manga långa år sedan .- men mött mång olika motgångar.

Men nu äntligen tror jag att de på egen hand verkligen är på G.

De förstår vad de måste undersöka och fastställa och de vet vad de redan har uppnått.

Jag var den första kunden som satte in pengar som ett solidaritetssparande

(och skev ett avtal o matt lånet löper på 5 år och kräver 6 månaders varsel fore uttag.

Ingen ränkta ska betalas.

Nu ska de sätta upp en skylt på bankkontoret vi iordnignsställde, och de bestämde att till att börja med ha öppet en gång per vecka och de ska ha styrelsemöte den andra helgen varje månad och då själva avsätta mins 25 dallase var- för att verkligen komma igång. Och fila på information till nära och kära utomlands och I landte som vill satsa på ett solidaritetslån som mitt. Nu släpper jag dem och de vet att det är upp till dem :

Jag håller tummarna!

Dagbok från Gambia 15/11-6/12 2019

15/11 Ankomst fredag kväll

Längtade efter chikadornas surr- men vid flygplatsen var det nu för mycket oljud för att man skulle kunna höra dem, som man gjorde förr. Men väl hemma i trädgården i Sanyang satt jag en stund under natthimlen och avnjöt det speciella surret.

Men det höll på att gå illa. På väg hem från flygplatsen blev vi påköra av en bil som svängde ut på huvudväg utan att se sig för alls. Yusupha lyckades göra en undanmanöver och undvek därmed en totalkrasch. Men vi studsade runt i hålorna utan- för vägbanan innan han fick stopp på bilen. Jag slog i huvet lite här och där. Blev lite orolig, men la mig att vila i baksätet medan Yusupha diskutera med en stor grupp på vägen om hur den påkörande skulle ta ansvaret och finansieringen av reparation. Yusupha blev förtvivlad- han hade ju just haft bilen på reparation – för att kunna köra mig runt och ända  till Bansang och Sotokonding under detta mitt besök.

Här är det många som man verkar ha köpt sina körkort utan någon som helst kunskap om trafiksäkerhet. Jag kör inte längre själv- mitt mörkerseendet räcker inte längre. Och det är som sagt för många tokstollar i trafiken.

 

 

16/11 sovit gott. Fixade och donade lite hemma på förmiddagen, men låg för säkerhetsskull  mestadels  i ryggläge utan kudde….

Tillbringade de varma timmarna mitt på dagen i skuggan i bantaban.

Yusupha var på bilverksatan samt fixade min lokala mobil , ström och gas till huset för vistelsen.

 

 

 

17/11 Söndag  Strandhäng och lite planering och några inledande  telefonkontakter

 

18/11 måndag

Phu, Värmen tar mer och mer på mig för varje år som går. Efter ett besök på Standard Chartred bank i Westfield, där jag plockade ut pengar jag satt in under året på mitt privata konto, för att slippa ha för mycket kontanter på mig under resan.

Mötte vi Edi the hed organizer/kampainleader i PDOIS på deras partiexp i Churchilstown.

Han lovade kolla hur det står till med planerna att sammankalla de kvinnliga   ledarna i de 8 regionerna medan jag är här för en utbildningsdag , som vi tidigare planerat för den 30/11 . Men som jag ej fått någon bekräftelse på från kvinnorna.

Fatu huvudorganisatören befinner sig på en projektledarutbildning i Kina för att dra igång Biodlingsprojekt när hon kommer hem samma dag som jag åker hem den här gången 6/12.

Efter ett längre samtal där vi var helt överens om att det är folbildningsmässiga metoder som behövs nu för att stärka dem att gå vidare, Konstaterade vi att resan till Bansang och Sotokonding bör ske snart så v i är tillbaka för en eventuell utbildningsdag. Vecka 2 eller tre.

Kärt möte också med Njasi och Sambo.

Edi fick S-kvinnors insamlade 40.000 Gambian dallasis och jag fick ett kvitto. Niasi partikassören fick instruktioner om hur han skulle bokföra pengarna som ett konto skilt från de övriga partimedlen, reserverade för utbildningen med kvinnorna.

 

Ringde Meta, vi möttes på en pizzeria i Senergambia. Efter att ha tråcklat oss igenom trafikstockningarna i centrala Serrekunda,. Gick igenom planer och möjligheter. Hon måste vara hemma i Sukuta 29/11. Vi beslöt försöka åka redan på onsdag. Rosalie ringer Omar och Mbendig och kollar möjligheterna att mötas i Bansang onsdag- fredag och i Sotokonding lördag -.söndag. Förhoppningsvis också med ett möte med kvinnorna i PDOIS på deras regionkontor i Basse på vägen.  Ide ringer Omar om det.

Vi hoppas på enkla Billiga övernattningar. Jag betalar för resan och Mina och Yusiuphas inkvarteringskostnader. Meta för sina inkvarteringskostnader.

 

Ide berättade att de inlett arbetet med att formalisera organisationskommittén, uppdelad i en byrå för kvinnor 30-49 år en byrå för unga både män och kvinnor upp till 30 år och en byrå för äldre och rådgivare för kvinnor som män 50 år och uppåt-

 

Partiexpeditioner har eller håller på, att etableras i Basse, Bansang, Brikama-Lamin, Kerevan, Banjul, Jarra Soma. Serrekunda och snart Janjangborro. Expeditionerna måste bemannas med frivilliga partimedlemmar.

Fick telefonkontakt med Omar, han kollar med styrelsen i Sololo Tabokoto kankilling Kaffoo, om möjlig tid att träffas snart. Han berättader att de alla är helt fokuserade på att skörda ris just nu. I jordbruket styrs man ju helt av det aktuella vädret.Men han återkommer . Så detta är ingen bra tid för utbildningar men självklart ska vi fixa så vi kan mötas och uppdatera varandra!

Avslutade dagen med ett dopp i havet- som idag bjöd på bara små vägor, men internet funkade inte just då på strandrestaurangen tyvärr. Strosade hem innan det blev alldeles svart , lugnt konstaterande att jag får försöka med kontaktarbete i morgon istället………..

hamnade i gott sällskap : kossor tjurar och kalvar  på väg åt samma håll en bit….

19/11 2019 En lugn förmiddag på mitt kontor: Bantaban i trädgården. Snart ska jag till Pandoroas, en lodge i närheten där det ska finna internetuppkoppling. Fåglar kvittrar, piper och kraxar här  i trädgården just nu.just nu.

20/11   besökte Bakau och hotellet som PRO-gruppen ska bo på i Januari. Skaffade telefonnummer  till utflykter  och kollade lite förutsättningar och mailat lite så får vi se. Inser att 2 veckor är lite kort för att hinna allt- får koprimera.  Och   konferens rummet på hotellet som jag hoppades vi skulle kunna använda  användes nu som lagerutrymme . Hon i receptionen trodde inte att vi skulle kunna använda det rummet i Januari- så vi får hitta  nya lösningar.

Foroyaas nya lokaler har ett stort konferensrum som  jag hoppas vi kan få träffa Halifa i . Han är inte hemma än från mötet  med panafrican- european  committé, någonstans i Afrika som jag glömt var.  Hoppas hinna möta honom senare.

Konsten, och den senegalesiska  konstnären , som vi uppskattade så i  Fajarra   intill  Ley Batoo,  när SAELG var här, var försvunnen  – tyvärr.  Inte ett spår fanns kvar….

Nu fick jag besked från Omar i Bansang att kvinnogruppen där är beredda att möta oss på fredagkväll.  Meddelat Meta det . Vi ska försöka komma iväg tidigt på fredag morgon.

Nu ska jag  strosa iväg  och  se om Buba, rektorn på Skolan i Sanyang är hemma, innan det blir kvällsmörkt.  Mår gott så fram på seneftermiddagen när hettan lagt sig något……

21/11 Meta kraftigt förkyld-stannar hemma. Yusupha och jag ger oss av , up country,  i morgon bitti, tidigt. Räknar me Bansang fred-lörd för att stämma av våra respektive ide´er inför projetkansökan till Forum Syd  och så till Sutukondign lörd-sönd  för att se om vi kan hjälpa coopertivet att komma över sina motgångar  och bidra med  lite kunskap och framtidstro .

Förhoppningsvis träffar vi  PDOIS-women  också både i Bansang och Basse- för att diskutera utbildningslogistik.

Ang PRO- i januari så vet jag nu att vi i Sanyang  kan  ordna studiebesök på tre olika skolor/förskolor privata och statlig Både Buba och Fatou Cham  blir våra värdar.Och  Baboucarr tar hand om fågelskådningen  här. Ska fortsätta med

 

 

 

Studiecirkeln-mitt liv

Ett ord per dag / skriv till en bild 2/7-17

 

Sudiecirkeln – mitt liv.

 

En liten grupp människor med en gemensam ambition, ett gemensamt behov av att lära mer, utveckla ett ämne, en fråga ett verktyg, som gör en plan för några träffar med mellanliggande arbete av något slag. Så genialt!

Varje studiecirkel är i sanning unik.

Jag minns just nu särskilt hur jag lärde mig lite spanska under två terminer inför en spännande projekt resa till Chile. I gruppen fanns en egenföretagare som skulle börja sälja kontorsmaterial också till Spanien, två äldre kvinnor som tillsammans köpt ett sommarhus i Spanien, en kvinna som hittat sitt livs kärlek i en spansktalande latinamerikan, och några till vars motiv jag glömt. Vi tragglade och övade och jag klarade mig hyfsat bra i de politiska samtalen i Chile, där jag var förtrogen med samtalsämnena. Men de privata samtalen på fritiden var svårare. Där hängde jag inte med. Till det räckte inte mina nyvunna språkkunskaper.

I en annan cirkel lärde jag mig politisk engelska. Under hela min skoltid hade jag inte lärt mig orden för att beskriva min politiska vardag. Jag hade inte ens ordet för arbetskamrat i mitt aktiva ordförråd! Än mindre kunde jag diskutera mina tankar om ekonomisk utveckling, demokrati och internationell solidaritet. I den här cirkeln tog vi på oss att hålla var sitt föredrag om ett eget valt ämne Jag berättade för de andra om ” Den tredje vägens ekonomiska politik.” Som var på ropet då. En av deltagarna sa efteråt: så här mycket har jag aldrig förstått om politik förut. Det bästa betyg jag kunde få. Att ägna sig åt det som är det egna aktuella behovet var härligt, Jag minns hur jag satt uppe några nätter och skrev på mitt tal och bara njöt. Men jag är nog inte så lite självupptagen för de andra deltagarnas föredrag minns jag inte alls, så här kanske 25 år senare,

Min allra första studiecirkel var på min första arbetsplats -EPA:s huvudkontor- i Göteborg. Vi var i full gång att bilda den första fackklubben bland de kontorsanställda, Mång av mina arbetskamrater förstod inte vad den fackliga ombudsmannen sa när han inbjöds till ett möte. Så kunde vi inte ha det. För det han sagt var viktiga saker för oss, tyckte jag. Så jag startade och ledde en cirkel om mötesteknik och föreningsdemokrati. Vi bildade fackklubb, fick ganska snabbt 50 % av personalen som medlemmar och därmed en representant i styrelsen, (MBL fanns inte på den tiden.)

Min första man och min ende sons pappa träffade jag i en studiecirkel om aktuella politiska frågor i en Socialdemokratisk förening i Stockholm. Vi levde sedan ihop i ca 20 år. Deltog i många cirklar, En om Löntagarfonder och en ideologisk som hette -Gott och Ont- minns jag som särskilt positiva.

Min andra man träffade jag i Gambia när jag var där i ett Folkbildningsprojekt. Under många år organiserade jag  alfabetiseringscirklar bland kvinnor ute i byarna.

Min senaste studiecirkel är en skrivarcirkel i PRO. Jag har väglett deltagarna i att skriva sitt liv. Underbara träffar under tre terminer ledde fram till att deltagarna fick sina livsberättelser nertecknade och upptryckta.

I höst startar vi i S-kvinnor i min kommun en studiecirkel runt häftet : Makthandboken, så får vi se vad det leder till.